Jag har halkat färdigt nu

Och jag hamnade inte ens i skogen! I förrgår vaknade jag och Ida okristligt tidigt och körde iväg i mörkret. Jävla vitun andra skedet. När vi kom fram till halkbanan var det såklart ingen där. De droppade in så småningom. En bonde körde in på parkeringen. "Det ser man direkt på bilen", sa jag. "Det hör man redan på motorn", sa Ida. Sant.
Största delen av tiden spenderades med att sitta i kö. Åt pätkis och lyssnade på radio. Fick mycket beröm av läraren, "toppen! Precis som jag själv skulle ha gjort! Bra parering! Fortsätt så!" för mitt halkande och slirande och sladdande. ABS-bromsarna är suveräna så jag körde inte ens på dockan.

Nog om det. Nu har jag permanent (höll på skriva permanentat) körkort bara jag kommer ihåg att kasta in pappren till polisen. Måste jag halka en gång till när jag fyller 70?
(Varför har man inte II skedet i Sverige? Kör de så bra att det räcker med första? Enda skedet?)